Volvos miljöpris premierar urban hållbarhetsforskning


- Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och inflyttning till städerna pågår i en aldrig tidigare skådad hastighet. I framtiden behöver vi radikalt annorlunda sätt att bygga och styra städer, säger Xuemei Bai.

Städer har genom historien varit födelseplatser och kraftcentrum för nya idéer och rörelser. Det är de fortfarande, från tiden för den industriella revolutionen i Birmingham på 1700-talet, till den halsbrytande snabba ekonomiska utvecklingen i dagens Bangalore, Indien.

Det är förhoppningar om ett bättre liv som varje år lockar miljoner människor till städerna. För ett tiotal år sedan nåddes milstolpen att fler människor numera bor i städer än på landsbygden. Och trenden fortsätter - år 2050 beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i stadsområden.

-Urbaniseringen är förmodligen en av de största sociala förändringarna i historien, säger Xuemei Bai, professor i stadsmiljö och humanekologi vid Fenner School of Environment and Society, vid Australian National University i Canberra, Australien.

Född och uppvuxen i Kina, bosatt i Japan i många år och numera australiensisk medborgare, är hon en ledande expert på hur man kan göra snabbt växande städer mer livsvänliga, hållbara och motståndskraftiga mot sådant som översvämningar och värmeböljor.

Hennes fokus ligger på Asien och den globala södern. För när städer i norr försöker - och ibland lyckas - att bli smarta, gröna och koldioxidneutrala, har städer som Lagos i Nigeria, ökat 100-falt och blivit till ekologiska mardrömmar. På bara två generationer gick Lagos från en befolkning på 200 000 till nästan 20 miljoner. Staden är bitvis översvallande rik, men i stor utsträckning kaotisk, med många invånare i slumområden som inte är anslutna till vatten- eller avloppssystem, med ständiga trafikstockningar och luft full av avgaser. Prognoser visar att om Nigerias befolkning fortsätter att växa som hittills, kan Lagos bli världens största metropol med kanske uppemot 85 miljoner invånare, med drastiska miljökonsekvenser. Men andra megastäder växer i en ännu snabbare takt, såsom Guangzhou och Beijing i Kina eller Kinshasa i Demokratiska republiken Kongo. Faktum är att alla de 10 snabbast växande megastäderna finns i Asien eller Afrika. 


- Det sägs ibland att frågan om hållbar utveckling kommer att bli vinnas eller förloras i städerna, säger Xuemei Bai. Jag skulle gå ett steg längre och säga att frågan om det är möjligt att skapa hållbar utveckling kommer att avgöras i städerna i den globala södern. 

Ingenstans i världen har urbaniseringens skala och hastighet varit så överväldigande som i Kina, med kanske den snabbaste och största migrationen av en mänsklig befolkning i historien. På bara 30 år har närmare 500 miljoner människor flyttat från landsbygden till Kinas storstäder. På det sättet skapades Kinas exempellöst snabba ekonomiska tillväxt, men till priset av kraftigt förorenad luft och med svåra skador på mark och vatten. De kinesiska ledarna och myndigheterna försöker rätta till några av misstagen, men uppgiften kommer antagligen att ta generationer. 

Kärnan i Xuemei Bais forskning är hur man gör de rätta sakerna när nya stadsdelar byggs. Städer har ett stort ekologiskt fotavtryck. Exempelvis kommer 75 procent av de globala koldioxidutsläppen från städernas energianvändning. Att göra städer hållbara innebär att man eftersträvar processer som efterliknar dem i naturliga ekosystem, man försöker minska användningen av material och energi och skapa fungerande kretslopp inne i städerna. 


- Vi måste börja se städer som ett mänskligt dominerat, komplext ekosystem och hantera dem som sådana, säger Xuemei Bai. Om vi ​​gör det tror jag att det finns en ljus framtid för människor och våra städer. 

I sin prismotivering framhåller juryn för Volvo Environment Prize:

 ”Professor Xuemei Bai är en av de mest aktiva globala tankeledarna inom urban hållbarhetsforskning. Hennes arbete är ett enastående exempel på hur forskning kan omvandlas till policy och praktisk verklighet”.  

- Xuemei Bai är en framstående forskare, långt före sin tid, säger professor Brian Schmidt, nobelpristagare i fysik 2011 och rektor för Australian National University. Hennes arbete här i Asien är avgörande för att lösa dagens problem. Forskning om hur urbanisering ska bli hållbar kommer med stor säkerhet att bli ett växande forskningsområde i världen. 

Volvo Environment Prize har funnits sedan 1990 och blivit ett av världens mest prestigefyllda miljöpriser. Det delas ut en gång om året till personer som har gjort framstående vetenskapliga insatser inom miljö och hållbar utveckling. Priset består av ett diplom, en skulptur i glas och en prissumma på 1,5 miljoner kronor.