Vägarbetstiden: Fler tycks fuska mer systematiskt

Första halvåret i år gjorde Transportstyrelsen 23 förelägganden till åkerier som inte följde bestämmelserna i vägarbetstidslagen. I sju av ärendena var förläggandena kopplade till vite, alltså att penningbelopp döms ut om företaget inte följer anvisningarna från myndigheten.

– Vi har prioriterat upp övervakningen av vägarbetstidslagen och har sedan en tid tre tjänstemän som följer upp de ärendena, säger Michael Jacobsson. Han är utredare på Transportstyrelsen som ansvarar för tillsynen av vägarbetstidslagen. Enligt Michael Jacobsson är föreläggandena mot vägarbetstidslagen ganska jämnt fördelad mellan olika typer av åkare.

– Min egen uppfattning är att medvetenheten om vägarbetstidslagen har höjts. Det finns visserligen alltid åkare som kör på gränsen till vad lagen tillåter. Men jag har också en känsla av att det är fler aktörer som försöker ta sig runt bestämmelserna på ett mer strukturerat sätt. De kan till exempel använda olika företag för att försöka dölja brott mot lagen.

Transportstyrelsen bedriver så kallad riskbaserad tillsyn av vägarbetstidslagen. Det innebär att man fokuserar på företag som anses ha större risk för att bryta mot lagen. Det kan vara företag som Transportstyrelsen fått tips om, ofta från polisen, men också från andra parter.

Vägarbetstidslagen kan beskrivas som det mer anonyma syskonet till kör- och vilotidsreglerna. Vägarbetstidslagen omfattar i stort sett allt normalt chaufförsarbete. Utöver körning är det bland annat lastning, lossning, städning och viss administration. Arbetsgivaren är ansvarig för att vägarbetstiderna hålls. Det är dessutom arbetsgivaren som ska hålla register över vägarbetstiderna.

Kör- och vilotidsreglerna gäller chaufförer i hela EU och förutsätter att fordonet är utrustat med färdskrivare. Polisen och Transportstyrelsen sköter övervakningen och chauffören och arbetsgivaren delar på ansvaret för att kör- och vilotiderna hålls.

Regelsystemen är till stor del överlappande. Om man lyder under kör- och vilotidsreglerna, alltid har körningar som sker under dagtid, arbetar 40-timmarsvecka med rast efter högst sex timmar, så följer man i normala fall reglerna i vägarbetstidslagen. Men ibland kan det vara svårt att göra allt rätt. Det gäller exempelvis om man växlar mellan undantagskörningar och uppdrag där kör- och vilotiden ska registreras. 

Vägunderhåll, vinterväghållning och upphämtning av hushållssopor är några av de vanligaste undantagskörningarna. Men även vid undantagskörningar så gäller vägarbetstidslagen.

– Ibland kan det vara svårt att förklara, särskilt för förare som då och då arbetar med vinterväghållning och toppbeläggning. De måste följa vägarbetstidslagen, även när det är en undantagskörning med färdskrivaren i outläge, säger åkeriägaren Christer Svensson. Han äger Wettern Logistik i Gränna tillsammans med sin syster Marica Härold. Åkeriet har 17 egna och 25 externa bilar med många körningar för just bygg- och anläggning samt återvinning.

Wettern Logistik använder färdskrivarna för att registrera både vägarbetstid och kör- och vilotider. Åkeriet använder Siemens färdskrivare och programvaran IDHA för datahanteringen. Det är vanligt att åkerierna använder färdskrivarna för att också uppfylla kraven på registrering av vägarbetstiden. Men det förekommer också att man använder lönesystemet eller något av företagets andra administrativa system för den saken.

Text: Mats Udikas

Vägarbetstid och kör- och vilotidsregler

Här de viktigaste reglerna för chaufförernas arbetstider. De fullständiga reglerna finns på transportstyrelsen.se.

Vägarbetstidslagen

(SFS 2005:395, TSFS 2019:19)

All arbetstid ska registreras av arbetsgivaren. Transportstyrelsen kontrollerar.

Omfattar: Körning, lastning, lossning, underhåll, viss administration. Gäller anställda, uppdragstagare, till viss del egenföretagare.

Begränsningar av arbetstid: Ordinarie arbetstid max 40 tim. Max genomsnittstid 48 tim per vecka under 4 månader (17 v enl. kollektivavtal). Rast efter högst 6 tim. Högst 10 tim nattarbete.

Undantag: Delar av lagen kan förhandlas bort i kollektivavtal

Regler om kör- och vilotider

(561/2006/EG, SFS 2004:865)

Kör- och vilotider registreras av färdskrivaren i bilen. Polisen och Transportstyrelsen kontrollerar.

Omfattar: Fordon över 3,5 ton. Bussar oavsett totalvikt. Gäller hela EU.

Begränsningar av körtid: Ordinarie körtid max 9 tim. En körperiod är max 4.30 tim. Körtid max 56 tim per vecka, 90 tim per 2 veckor. Normal sammanhängande veckovila 45 tim. Särskilda regler för reducerad veckovila och internationella transporter.

Några undantag: Vägunderhåll och upphämtning av hushållssopor. Buss i linjetrafik på kortare sträckor än 50 km. Bärgning, blåljus-, försvars-, och vissa specialtransporter.