Till dig som helst vill göra rätt – ta det personligt
Är det fler än jag som är less på alla dessa artiklar om fuskande åkerier? Rubriker som ”Körde med 800 % överlast”, ”5,6 miljoner kronor i sanktioner för KOV-överträdelser”, ”Stora säkerhetsrisker i transportbranschen” verkar aldrig ta slut.
I Sverige finns det ungefär 225 000 yrkesverksamma inom åkerinäringen och cirka 10 000 åkeriföretag. Hur stor del av dessa är det egentligen som representerar de negativa rubriker och inlägg vi ser i tidningar och sociala medier? Vad tror du? 0 %, 1 %, 10 %? Det är omöjligt att ens ge sig på en gissning. Det jag däremot vet är att de får alldeles för mycket medial plats och skadar den övervägande seriösa delen av branschen.
Vad är det som gör att vissa felaktiga beteenden fortgår? Varför har till exempel vissa så svårt att ta rast? Det är varken farligt eller hemskt, snarare tvärtom. Är det bara regelverkets, kundernas eller väghållarens fel att det inte verkar gå att stanna och ta en paus?
Eller de som har satt i rutin att köra med överlast för att slippa köra ”så många gånger”. Känns som en bakvänd affärsidé om man säljer transporter. Förutom ökat slitage på fordon och vägar kan det inte vara hälsosamt att varje dag köra med konstant ånger och rädsla för att bli upptäckt.
För en del verkar även diverse besiktningar av såväl fordon som utrustning vara en ”happening” som oturligt nog uppmärksammas av tillsynsmyndigheter. Att missa någon gång kan alla göra men att så många råkar missa får en att höja på ögonbrynen. Regelbunden service och besiktning handlar både om trafiksäkerhet och en trygg och säker arbetsmiljö för förarna. När vi pratar felaktiga beteenden måste även fortkörning och rattsurfning nämnas. Det sistnämnda verkar tyvärr ha blivit ett allt större problem även inom yrkestrafiken.
Samtidigt som detta sker kan vi sida upp och sida ner läsa på sociala medier om hur det klagas på osund konkurrens, fusk, oseriösa transportköpare, dåliga däck och att det var bättre förr. Men vilka är det egentligen som fuskar? Vilka skrivs det om? För inte är det väl du eller jag eller vi eller dom?
I allt detta finns det naturligtvis ett val, en ambitionsnivå och kanske en upprättelse och en vilja att göra rätt? När det gäller val så blir det ofta personligt. Det gör sannolikt skillnad på alla nivåer om vi väljer att inte slarva utan vara fokuserade och göra som man ska.
Var står du själv i detta? Vilka val gör du?
Det gäller att göra rätt, och det är ju i ärlighetens namn också ganska lätt. Rätt last, rätt hastighet, ta reda på vad som gäller och håll händerna på ratten. Kom igen – ta det personligt!
Hjulia Råberts
