Regeringen presenterade infrastrukturplanen

Av totalsumman beräknas 82 miljarder komma från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering, och övriga 799 miljarder utgör den så kallade ekonomiska ramen. Planen ska enligt regeringen bidra till ökad tillgänglighet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, ökad sammanhållning i landet, förbättrad konkurrenskraft och att nå klimatmålen.

– Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd. Vi nästan trefaldigar satsningarna på sjöfart. Infrastrukturplanen kommer att ge jobb, nya bostäder och ett klimatsmartare transportsystem, säger Tomas Eneroth.

Satsningen på underhåll och drift av vägar, 197 miljarder, är enligt beräkningar ändå för liten för att upprätthålla den nuvarande standarden på vägnätet. Enligt regeringen ska pengarna dock räcka för att kunna stärka stora delar av de vägar som är viktigast för näringslivet så att fler vägar kan få BK4-klassning. Det lågtrafikerade vägnätet får också en mindre förstärkning jämfört med föregående plan när statens budget för bidrag till enskild väghållning går från 14 till 15 miljarder.

I sin pressträff tog Tomas Eneroth upp de senaste årens kraftiga kostnadsutveckling för vägprojekt och lovade att kostnadskontrollen ska skärpas. Det ska åstadkommas genom att Trafikverket arbetat mer systematiskt med kostnadsreducerande åtgärder. Regeringen avser också att återkomma med ett uppdrag till en ännu icke namngiven myndighet att granska och följa kostnadskontrollarbetet.

Bland de större vägprojekt som uppges få finansiering under perioden namnger regeringen följande:

• E4 förbifart Skellefteå
• E22 Ronneby–Ö Nättraby
• E16 Borlänge–Djurås
• Rv. 26 Hedenstorp–Månseryd
• E18Valnäs–riksgränsen
• Töcksfors–Bäckevarv
• Rv. 25 Nybro trafikplats Glasporten
• Tvärförbindelse Södertörn
• Hjulstabron (Mälaren/Rv. 55), byggs om för att underlätta överflytt av godstransporter från väg till sjö.

Lista på samtliga större investeringar (över 100 miljoner kr) går att läsa här.