På väg mot branschstandard för miljödata i anläggningstransporter

Publicerad tors, 05/27/2021 - 13:13

En digitaliserad standard och ett gemensamt arbetssätt för redovisning av miljödata kan skapa stora värden för enskilda branscher. De flesta är också redan där sedan flera år tillbaka. Nu är det dags för en gemensam valuta även inom byggbranschen.

Just nu pågår omkring 18 000 byggprojekt runt om i Sverige. I Stockholms stad är hälften av godstransporterna byggrelaterade och 10 procent av utsläppen från byggprojekten i Sverige kommer från transporter, enligt uppgifter från Linköpings universitet. Anläggningstransporter och bygglogistik är ett gigantiskt verksamhetsområde som har en betydande påverkan på Sveriges totala utsläpp, och där mängder av använt material transporteras bort för att tas om hand genom återvinning, återanvändning eller deponi. Men ännu används ingen gemensam standard för att redovisa de miljödata som transporterna, användningen och hanteringen av allt material ger upphov till. Frågan har blivit extra aktuell nu i och med de nya reglerna för klimatredovisning av byggprojekt som träder i kraft nästa år.

Att det behövs en standard, att det behövs nu och att det kräver samarbete var också utgångspunkten för två webbinarier som under februari och mars anordnades av Closer – en plattform för samverkan mellan näringsliv, akademi, kommuner, regioner och myndigheter inom projekt som leder till ökad transporteffektivitet – i samarbete med flera andra aktörer.

Här framkom det att hela 90 procent av deltagarna bedömde att ett mer standardiserat sätt att kommunicera miljödata skulle förenkla deras verksamhet, och att det finns en uppslutning för att få det här på plats från allt ifrån byggföretag till kommuner.

Inom industrin och i branscher såsom livsmedel, dagligvaror och papper har gemensamma system och ”digitala språk” funnits länge, menar Peter Svensson, branschföreträdare på Sveriges Åkeriföretag och en av talarna under webbinarierna.

– Inom post- och paketlogistik etablerade man exempelvis en sån här standard redan på 80-talet och idag har man en helt transparent process. Ingen pratar längre om Pharos-standarden eftersom den är så självklar och inbyggd i systemet.

Peter Svensson påpekar att företagen som kör mycket anläggningstransporter har digitaliserat sitt interna arbete, men att rutinerna sedan brister när de ska ta emot beställningar eller skicka information till kunderna. Det finns helt enkelt inget stöd för det och efterfrågan från bygg- och anläggningsföretagen har uteblivit.

Men nu ska bristerna åtgärdas. Trafikverket har under en tid drivit ett pilotförsök i samarbete med bygg- och IT-företag som utgår från den befintliga digitala branschstandarden ”BEAst” (Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard). Inom ramen för piloten, som kallas ”ELSA”, ska aktörerna i ett första steg samla in digital miljödata om drivmedelsförbrukning, förflyttning av schaktmassor och miljövarudeklarationer (EPD). Enligt rapporteringen under seminariet som anordnades den 26 mars har data från 60 000 pappersdokument digitaliserats, bara i ett enda delprojekt inom Västlänken i Göteborg.

Avsaknaden av ett gemensamt sätt att redovisa miljödata innebär att det inte är möjligt att följa upp kraven från samhället, eller jämföra olika aktörers miljöarbete. Den data som samlas in av enskilda aktörer tappar alltså sitt värde. Peter Svensson menar att standarder kan låta trist, men att ett viktigt syfte med standardisering är just att förenkla arbetet.

– Om alla stora byggföretag istället byggde strukturer och standarder för alla sina underleverantörer så skulle ju jobbet bli mycket mer omfattande. Alla vinner på det här. Oavsett om du är ett litet åkeri, en stor byggaktör eller en kommun så är det väldigt bra att vi nu kommit till den här punkten. Miljöpåverkan kommer också att få ett allt större pris, även inom ramen för byggprojekt. Att vara duktig på att redovisa sitt arbete kommer därför att vara en affärskritisk fråga framöver.

Beast är en ideell förening som tar fram gemensamma standarder och arbetssätt för digital kommunikation. Det rör sig alltså inte om ett program som företaget redovisar i, utan en gemensam standard för hur data läses och rapporteras. De enskilda företagens uppgift blir därför att se till att deras egna stödsystem blir kompatibla med Beast. Standarden omfattar inte heller bara miljödata, utan all data som aktörerna inom en bygglogistikkedja kan tänka behöva kommunicera.

2022 blir det alltså obligatoriskt att redovisa sin miljödata från anläggningstransporter. Då vore det väldigt bra om marknadens aktörer hunnit gifta ihop sina respektive stödsystem med Beast-standarden, menar Peter Svensson.

– Det blir svårt att se hur det annars ska gå att redovisa de här uppgifterna.

 

Artikeln är tidigare publicerad i Svensk Åkeritidning nr 4 2021.

Omkring 18 000 byggprojekt pågår i Sverige. De flesta är inte så omfattande som Slussenprojektet, men gemensamt för dem alla är att de inte går att redovisa enligt en branschgemensam standard. Foto: Istock.com/Ida Nystrom