Oväntad potential för grön bioolja

Publicerad fre, 09/03/2021 - 08:44

Kraftvärmeverken ger oss fjärrvärme och elektricitet, men de har potential att leverera en tredje produkt. Enligt en ny studie kan Sveriges kraftvärmeverk tillsammans producera bioolja som motsvarar över 20 procent av dagens energibehov i transportsektorn.

Både transportsektorn och kemikalieindustrin ser ut att behöva fler biobaserade och gröna alternativ till dagens fossila oljeråvara för att Sverige ska klara klimatmålen.

Idag räknar man med att den största potentialen för biobränsleproduktion finns i bi- och restprodukter från skogen, som sågspån och grenar från avverkning. Men det är en utmaning att omvandla trä till flytande råvara och hittills har Sverige importerat stora mängder biodrivmedel.

Forskare i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola har tillsammans med det kommunägda bolaget Kraftringen i Lund samt Karlstads universitet de senaste två och ett halvt åren undersökt en möjlig vidareutveckling av kraftvärmeverket i Örtofta strax utanför Lund. Bakgrunden är att de ser att fjärrvärmebehovet i bostäder minskar till följd av klimatförändringar och bättre isolering i nybyggda hus, vilket frigör potential i kraftvärmeverken.

– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.

Processen kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja.  

 Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, säger Lovia Björnsson.

I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt, konstaterar Lunds universitet. Det innebär en produktion på 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 som låg på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.

Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja. 

– Det här är ett fantastiskt spännande projekt som ser ut att ha stor potential, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.

I våras berättade Preem att de tillsammans med Setra samarbetar i det gemensamägda bolaget Pyrocell för att öppna vad som sägs komma att bli Europas första kommersiella produktionsanläggning av pyrolysolja för biodrivmedel. Fabriken ligger i Gävle.

– Att detta händer i Sverige är mycket spännande, och vi håller ögonen på utvecklingen. Att dessutom integrera pyrolys i en redan befintlig kraftvärmeanläggning, som skulle vara fallet i Örtofta, har potential att ge en process med ännu bättre energi- och klimatprestanda, säger Peter Ottosson.

Projektet har finansierats av Energimyndigheten och Kraftringen Energi AB.

Den svenska skogen har potential att bidra med mer förnybar energi.