Moment 22 när branschen behöver fler yrkeslärare

Göran Danielsson, branschföreträdare på Sveriges Åkeriföretag, menar att bristen på yrkeslärare inom fordon- och transportutbildningarna är en stor utmaning som kan påverka branschen nu när utbildningsplatserna ökar.

– Får inte utbildarna tag på undervisande personal påverkar det både kvaliteten på utbildningen och hur många de kan utbilda. I förlängningen slår det mot företagen som behöver anställa fler förare. Om vi ska få fram duktiga förare och kunnig arbetskraft krävs kompetenta lärare som dels behärskar branschens sakinnehåll, dels konsten att lära ut. En förutsättning för att bli yrkeslärare är att man arbetat i den bransch man ska undervisa inom och har med sig yrkeserfarenheten.

Många yrkeslärare kommer in som instruktörer eller olegitimerade lärare och jobbar några år för att sedan påbörja en lärarutbildning parallellt med arbetet. Sandra Peterson, regional projektledare för TYA i Norr- och Västerbotten, är en av dem som gjort resan från lastbilschaufför till yrkeslärare. I dag arbetar hon även för Skolverket som expert för ämnesplaner för fordons- och transportprogrammet och på Trafikverket med förarprövarutbildningar.

– Det är ett svårt läge inom branschen, bristen är redan stor på chaufförer och för att kunna utbilda fler behöver vi ta personal från en yrkeskår till en annan där båda har en enorm brist på personal. Ekvationen går inte ihop, säger hon.

Göran Danielsson håller med.
– Det blir en slitning häremellan och vi hamnar i ett moment 22. Branschen behöver både fler yrkeslärare och chaufförer, skolorna söker personal och lockar mellan varandra – likt andra yrken – det blir en form av kannibalism som ingen gynnas av.

Samtidigt menar Sandra Peterson att varje bra yrkeslärare kommer generera i flera bra lastbilschaufförer. För att få människor intresserade av yrket tror Sandra Peterson på riktade insatser som får upp ögonen för läraryrket.

– Många vet nog inte ens om att det finns, så jag tror att man behöver visa upp vardagen som yrkeslärare. När jag arbetade som lärare hade jag flera som ville komma och titta. Det finns många positiva aspekter med jobbet, bland annat att det är så brett – framför allt som transportlärare där man undervisar både teoretiskt och praktiskt, gör APL-besök och agerar mentor.

Men det finns starka krafter som jobbar för att öka antalet yrkeslärare. Worldskills Sweden, en av flera organisationer som jobbar med yrkesutbildningar, är ett samarbete mellan Svenskt Näringsliv, LO och staten genom Skolverket, Utbildningsdepartementet och Myndigheten för yrkeshögskolan. Även branschorganisationer, yrkesnämnder, skolor och företag medverkar för att synliggöra och visa hur vardagen som yrkeslärare ser ut, bland annat genom yrkes-SM och utnämningen Årets yrkeslärare som Sandra Peterson själv tagit hem titeln i.

Enligt Skolverket finns en brist på yrkeslärare inom fordon- och transportområdet, men att den skulle vara enorm håller Magnus Carlsson, undervisningsråd på Skolverket, inte riktigt med om.
– En viktig faktor i sammanhanget är att den identifierade bristen på yrkeslärare inte är jämnt fördelad över landet.

När det generella rekryteringsbehovet av yrkeslärare sätts i relation till storleken på dagens lärarkår i respektive län, är rekryteringsbehovet fram till år 2035 störst i Gotlands, Västmanlands och Uppsala län. Minst rekryteringsbehov i förhållande till 2020 års lärarkår väntas finnas i Västernorrlands och Blekinge län. Det visar Skolverkets lärarprognos 2021. Det framkommer också av Skolverkets nätverk som är kopplat till skolor som bedriver fordons- och transportprogrammet, där vissa av de tillfrågade skolorna har ett flertal sökanden på utlysta tjänster medan andra skolor kan ha utmaningar i att lösa undervisningen för dagen på grund av att de inte lyckats rekrytera yrkeslärare.

Bristen beräknas också öka fram till 2035 och inkluderat kommande pensionsavgångar behövs några hundra nyutbildade yrkeslärare inom fordon- och transportområdet under denna period.

– Skolverket arbetar med många olika insatser som är tänkta att bidra till att säkra lärartillgången. Vi för också dialoger med branschen om utmaningen, det är lite moment 22 eftersom ingen verkar komma loss någonstans. Vidare finns en utmaning i att befintliga yrkeslärare som i sitt tidigare yrkesliv arbetade som lastbilschaufför, kanske för tjugo år sedan, behöver fortbildas. Exempelvis har skolhuvudmän sannolikt svårt att avvara en person för att åka i väg på vidareutbildning eller tjänsteväxla för att arbeta som chaufförer ett par dagar i veckan. Det måste finnas vikarier också. Och till syvende och sist är det från branschen lärarna måste komma, säger Magnus Carlsson och fortsätter:
– Min erfarenhet säger att den viktigaste nyckeln till att trygga kvalitén i utbildningen och en framtida lärarförsörjning är den lokala och regionala samverkan mellan skola och arbetsliv.

Enligt Magnus Carlsson genomför Skolverket flera insatser för att stärka läraryrkets status, vilket så småningom borde generera i ett större intresse för yrket.

Göran Danielsson tycker detta är bra och tror att ett sätt att locka fler att gå över till lärarrollen skulle vara genom ekonomiska incitament.
– I dag är det lönemässigt ett ganska litet steg mellan att vara yrkesförare och instruktör. Det plus att många chaufförer trivs med det jobb de redan har gör att det inte lockar att byta. Det här är en mycket viktig fråga som förr eller senare hamnar i företagens knä. Det är de som kommer drabbas när det inte går att hitta personal.

Text: Emelie Högberg
Foto: Magnus Andersson

Artikeln har tidigare publicerats i Svensk Åkeritidning nr 2 2022.