Mer helelektriskt från Volvo

Volvo FL Electric och Volvo FE Electric upp till 27 tons totalvikter har tagits emot bra. Men det finns också en stor efterfrågan på tyngre eldrivna lastbilar. Inte minst inom anläggningstransporterna.

Volvo har lyssnat och är nu inne i nästa fas av elektrifieringen. Under våren presenterades FM Electric, FMX Electric och FH Electric för lokala och regionala transporter samt anläggningstransporter med totalvikter ända upp till 44 ton. Modellerna erbjuds med alla hyttalternativ, två chassihöjder, axelavstånd från 3,8 till 6,7 meter i två-, tre- eller fyr-axliga kombinationer.

Det rör sig om en ordentligt bred uppställning fullelektriska lastbilar när de nya modellerna väl rullar ut från Volvos fabriker. Först nästa höst ska produktionen vara i full gång, och då handlar det inledningsvis om dragbilsvarianterna. Det var också dessa vi fick möjlighet att känna lite på, i form av Volvo FM Electric och Volvo FH Electric som dragbilar i axelkonfigurationen 4x2.

De enda egentliga skillnaderna mellan de båda dragbilarna var axelavståndet och hytterna.

FM-bilen med FM Globetrotterhytten (HSLP) hade axelavståndet 3,90 och FH-bilen med FH sovhytt med låg takhöjd (LSLP) hade 3,80 mellan axlarna.

Trots att det rör sig om elektriska fordon är mycket ändå välbekant. Vi pratar ju här i tunga lastbilssammanhang inte om några särskilda batteribottenplattor att bygga bil på. Batteripacken sitter vid sidan av ramen där luft- och bränsletankar samt reningsverk annars brukar sitta på en dieselvariant.

Under hytten mellan rambalkarna sitter ett paket som innehåller de tre elmotorerna. I sammanhanget kan nämnas att det på FL Electric handlar om en elmotor och i FE Electric om två.

Direkt framför elmaskinerna sitter allt det som rör laddning och kylsystem tillsammans med bland annat styrenheter och luftkompressor med lufttankar.

Tanken med att ha allt samlat i en enhet inom en förbränningsmotors mått är helt enkelt att kunna montera alla lastbilar på samma lina, vare sig de ska gå på el, gas eller dieselbränsle.

Bakom elmaskinerna sitter den välbeprövade och 20-årsjubilerande I-Shift-växellådan som har optimerats med ny mjukvara och växlingsstrategier för eldriften. Att Volvo valt att behålla den tidigare växellådan innebär att det befintliga urvalet av bakaxelutväxlingar kan utnyttjas. På tal om växellådan är det nästan bara den som, genom växlingarna, står för ljudvågorna i den annars så tysta ljudmiljön. Men det är varken jobbigt eller påträngande. Det är helt enkelt bara så att det är en massa nya små ljud man upptäcker när det i övrigt är så pass tyst.

Vid provkörningen blev det tydligt att växellådan samverkar fint med elmaskinen. Det höga vridmomentet som finns där på direkten gör att det är möjligt att välja en högre startväxel i startögonblicket och även att ett färre antal växlingar behövs genom accelerationen. Det ger en bra energieffektivitet. De låga växlarna kom däremot bättre till pass när ekipaget sattes på prov i start i backe – ett test som avlöpte lika väl som förväntat. Paketet bjuder på en elmotoreffekt på 490 kW, vilket i gamla hederliga hästkrafter är 666. Till detta kan vi addera ett vridmoment från växellådan på upp till 28 000 Nm, vilket kan jämföras med vad dieselmotorn på 13 liter levererar.

Med andra ord är det inga problem att släpa 35 ton bruttovikt upp för en hyfsat spännande backe.

Batterierna ur den senaste generationen med litiumjon-cell-teknologi har hög energitäthet.

Vi kan för skojs skull jämföra batterierna från då första generationen Volvo FL- och FE Electric kom ut på marknaden för ett par år sedan. Batteriet som då gav 49 kWh hade i stort samma vikt (500 kg) som de 90 kWh som erbjuds idag. Det är nära nog en fördubbling av energitätheten. Inte nog med det så har priset på batterierna halverats per kWh.

De två exemplaren vi provade var bestyckade med sex batteripack vilket innebar en nominell kapacitet på 540 kWh. För en 4x2 dragbil kring 30 tons bruttovikt skulle det kunna innebära 30 mils räckvidd på en laddning, om alla förhållanden är optimala.

Det finns två möjligheter till laddning. AC-laddningen på upp till 43 kW laddar fullt på 10 timmar. Det fungerar bra under natten. För snabbare laddning vid till exempel skiftkörning finns DC-laddningen upp till 250 kW. Med den är det möjligt att ladda upp till 80 procent av batterikapaciteten på knappt tre timmar.

Riktigt redo är dock inte de nya el-lastbilarna att ta sig an de tyngre uppdragen. Inte än. Serieproduktionen kommer nämligen att inledas med dragbilarna under hösten 2022, tätt följt av chassibilarna under våren 2023.

 

Text & foto: Bosse Norvinge