Klimatsatsningar för transporternas omställning

- Beslutet om reduktionsplikten kan få lika stor betydelse för transporternas utsläpp som beslutet om koldioxidskatt från 1991 fått för el- och värmeproduktion, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Utsläppsminskningen på 7 miljoner ton koldioxid som reduktionsplikten ska leda till är direkt avgörande för våra möjligheter att nå klimatmålet för transporterna till 2030.

Reduktionsplikten innebär att drivmedelsföretagen som säljer bensin och diesel måste blanda in en viss mängd biodrivmedel så att utsläppen av växthusgaser från drivmedlet minskar per liter i den takt som lagen har bestämt. Beslutet om att successivt öka kvotnivåer i reduktionsplikten fram till 2030 i en linjär bana för att 2030 landa på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel ligger i linje med det förslag som Energimyndigheten lämnat och som Fossilfritt Sverige tillsammans med flera aktörer från bland annat drivmedelsbranschen förespråkat. 

I färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft visar 22 branscher vilka åtgärder de själva behöver genomföra men också vilken politik som krävs för att de ska kunna bli fossilfria eller klimatneutrala till senast 2045. Den fortsättning och förstärkning av industriklivet som regeringen nu presenterar är oerhört viktig för att snabba på transformationen för ökad fossilfri konkurrenskraft och är något som efterfrågats av flera branscher.

- Det är avgörande att man nu syr ihop stimulanspaket med klimatpaket, säger Svante Axelsson. Det gör att vi har förutsättningarna att gå från klimatkliv till klimatsprång. Vi har flera stora industriprojekt i Sverige som behöver genomföras under kort tid som stål utan kol, tillverkning av hållbara batterier och fler bioraffinaderier. Med industriklivet och gröna kreditgarantier kan staten nu stötta den här typen av projekt på ett unikt sätt som samtidigt ger skjuts åt ekonomin.