Högtryck i norr ger hopp och huvudbry

Norrbotten har genom gruvindustrin, skogsnäringen och stålindustrin haft en stark export i över hundra år. De senaste åren har exportökningen varit högre här än i något annat län, och Norrbottens Handelskammare mottog i augusti i år priset ”Årets Exportregion”.

När Linda Nilsson började arbeta på Norrbottens Handelkammare för fem år sedan ville hon få grepp om exakt hur omfattande exporten är. Men det visade sig att det inte fanns några sådana siffror.

– De siffror som fanns var sorterade efter var bolagen har sina huvudkontor, vilket ger helt fel bild. Jag tog upp det med regeringen och vi började själva göra djupare undersökningar genom intervjuer och besök ute hos företagen i regionen.

Genom detta fann Handelskammaren under 2019 investeringsplaner på 300 miljarder, och efter att under förra året ha gått igenom hela Norrland tillsammans med andra handelskamrar kunde man redovisa investeringar på 1 070 miljarder, varav hela 700 i just Norrbotten.

– En gemensam nämnare för dessa satsningar är att de är marknadsdrivna. 75 procent av alla satsningar görs av företagen, men politikerna vill gärna ge sken av att det är deras politik som ligger till grund för investeringarna. Det är en syn jag inte delar.

Investeringarna skapar ett stort behov av kringtjänster, påpekar Linda Nilsson. Enligt beräkningar från Trafikanalys (en mindre myndighet som förser beslutsfattare inom transportpolitiken med kunskapsunderlag) kommer godsvolymerna i länet att öka med 50 procent fram till 2030 (jämfört med 2014). De flesta vägarna är dessutom byggda före 1970, och om investeringarna i väginfrastruktur inte ökar omgående kommer underhållskulden att fortsätta skena. Även Norrbotniabanan är viktig för näringslivet, någon tidsplan för när den ska vara klar finns inte. Det kan visa sig vara ett dyrköpt misstag.

– Det krävs ett målår för att få EU-finansiering. Det har man också satt i liknande projekt i våra grannländer, men regeringen här har inte gjort det och den måste vara klar 2030. Stödet uppgår till 30 procent av kostnaden, så Sverige kan gå miste om stora summor här, säger Linda Nilsson.

Hon konstaterar att alla transportslag måste fungera och samverka för att länet ska vara konkurrenskraftigt. På plussidan hittar man BK4-vägarna, där Norrbotten ligger i topp i antal kilometer. Men det behövs mer. En av de nya stora satsningarna som ställer krav på logistikmöjligheterna är LKAB:s planerade satsning ”LKAB Reemap” som innebär att apatitkoncentrat frågn gruvorna i Kiruna och Malmberget  fraktas till Luleå för vidare utvinning av fosfor, jordartsmetaller och fluor. Fosfor kan användas för att producera konstgödsel och Europa har länge varit starkt beroende av Ryssland för sin import av ämnet. Utvinningen kommer att öka trycket på transportlederna från gruvan och ner Luleå Hamn, som ska byggas ut de kommande åren och bli den näst största hamnen i Sverige, efter Göteborg.

Möjligheterna för regionen är enorma, men utmaningarna hopar sig. Kompetensförsörjningen är en svårlöst sådan, liksom elförsörjningen. En annan bromskloss är tillståndsprocesserna för exempelvis nya gruvor, men också infrastruktur, vindkraftsparker och företagsetableringar.

– Vi måste bli fler här, konstaterar Linda Nilsson. Och de som kommer hit måste ha någonstans att bo. Mest akut är det i Gällivare och Kiruna och man måste fråga sig om dessa ganska små kommuner själva ska stå för alla kostnader nu när så mycket måste byggas på kort tid. Det handlar om skolor, förskolor, vårdinrättningar, infrastruktur och annan service som måste fram på kort tid.

– Det här är ju inte bara en angelägenhet för Norrbotten utan ligger i hela Sveriges intresse.

Frågan är också vilka som kan tänka sig att flytta till Norrbotten, om jobben finns där.

– Vi är redan ett av länen med lägst arbetslöshet i Sverige. Därför tror jag att det krävs att även folk från andra länder vill flytta hit. Men hur vill folk bo, i lägenhet eller i småhus? Och hur går vi tillväga för att bygga dessa bostäder? Det måste finnas bostäder för att folk ska kunna flytta hit, men vi kan inte färdigställa en massa tomma bostäder i väntan på dem heller.

När Handelskammaren frågat sina medlemsföretag om vilka utmaningar de står inför kommer kompetensförsörjningen upp som den svåraste frågan. Och det handlar inte bara om ingenjörer eller fabriksarbetare.

– Vi behöver allt, från sjuksköterskor och lärare till kockar och lastbilsförare. Arbetsgivarna måste göra sig attraktiva och inse att den yngre generationen inte frågar om de kan få ett jobb – de frågar vad arbetsgivaren kan göra för dem, konstaterar Linda Nilsson.

Att de norrländska städerna är så pass små är förstås också en försvårande faktor. I Boden etableras nu exempelvis H2 Green Steel som fullt utbyggt kommer att ha 1 500 anställda, och med kringtjänster beräknas 10 000 nya jobb skapas. Linda Nilsson påpekar att mycket av den kompetens som behövs är på gymnasienivå, men frågar sig om vi utbildar rätt idag. Den snabba utvecklingen gör också att intressen från industrin, kraftproducenter och urberfolkningens behov och rättigheter ibland krockar.

– Det kan uppstå konflikter, men när man lyckas göra rätt och involvera alla från början blir det ofta riktigt bra. Jag upplever en stor framtidstro här i länet.

Det är heller inte läge att vila på hanen, bedömer hon.

– Skyltfönstret mot övriga världen är öppet just nu. Om vi inte lyckas med den gröna omställningen här kommer det att ske någon annanstans i världen istället. Företagen måste få rätt förutsättningar och mötas av snabba beslutsprocesser, stabilitet och förutsägbarhet.

Text: Mats Hellström
Foto: LKAB, Northvolt

Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 5 2022.

Miljardinvesteringar i Norrbotten
Ett flertal stora industrisatsningar pågår eller planeras i Norrbotten, från gruvverksamhet till batteriproduktion. Här listar vi några av de största investeringarna.

LKAB
Med en summa på 400 miljarder under 20 år har LKAB:s nya satsning på att ställa om från produktion av järnmalmpellets till järnsvamp beskrivits om den största industrisatsningen i Sveriges historia. Investeringen, däre energin ska komma från vätgas, ska enligt planen bland annat kunna minska usläppen av koldioxid hos LKAB:s kunder med mer än 35 miljoner ton årligen och sätta en ny världsstandard för gruvbrytning som även innebär att ta vara på andra metaller och mineraler.

Hybrit
År 2020 driftsatte SSAB i Luleå världens första pilotanläggning för produktion av fossilfritt stål, där grön vätgas används som energikälla istället för kol och koks. Förra året levererades det första fossilfria stålet till Volvokoncernen, och 2026 ska bolaget lansera fossilfritt stål som en kommersiell produkt på marknaden. Produktionen av vätgas och järnsvamp ska ske i Gällivare, och stålet ska bli till i Luleå. Satsningen sker i partnerskap med Vattenvall och LKAB och ska fullt utbyggd ha potential att minska Sveriges koldioxidutsläpp med hela 10 procent. Antalet tillkommande jobb i produktionen uppskattas inte till mer är ca 150–200, men det får effekter på andra arbetsmarknader då byggnationen av anläggningarna är ett omfattande arbete som ska ske i etapper under 20 år.

SSAB
Förutom Hybrit planerar SSAB för att bygga om sitt befintliga nordiska produktionssystem för tunnplåt, för att kunna möta den kommande efterfrågan på fossilfritt stål. Om ungefär tio år ska bolaget därmed nästan ha eliminerat sina koldioxidutslöpp. Investeringen uppgår till omkring 45 miljarder kronor.

H2 Green steel
SSAB var först, men H2 Green Steel försöker vara snabbast. Det nya bolaget, som backas av tunga investerare, hoppas komma igång med sin produktion av fossilfritt stål redan 2024. Antalet arbetstillfällen vid anläggningen i Boden uppskattas bli 1 500, men med kringtjänster och underleverantörer kan det röra sig om uppemot 10 000.

Northvolt
Northvolt har redan startat sin produktion av batterier för elfordon vid fabriken i Skellefteå. I år beräknar man ha anställt 500–600 personer, men fullt utbyggd och i drift kommer det att handla om 2 50–3 000 arbetstillfällen bara på fabriken.

Grupo Fertiberia
Grupo Fertiberia är ett stort spanskt bolag som producerar gödsel och grön ammoniak för världsmarknaden. De vill investera 10–15 miljarder i Norrbotten för produktion som ska öka graden av självförsörjning i EU och bidra till omställningen inom exempelvis sjötransporter och gruvindustrin där produkterna också kan användas. Planen är att starta produktionen år 2026 och investeringen kan innebära 2 000 nya jobb under byggnationstiden samt 500 när verksamheten är i drift. Anläggningen ska etableras i eller nära Luleå och Boden.

Markbygdens vindkraftpark
I Markbygden, två mil väster om Piteå, anläggs nu Europas största vindkraftpark. Första etappen består av omkring 300 kraftverk och fullt utbyggt (år 2025) rör det sig om 700 som kommer att producera 10–12 TWh, alltså 6–8 procent av Sveriges nuvarande totala årsproduktion. 500–700 arbetstillfällen skapas i etableringsfasen och därefter ska omkring 200 personer arbeta med drift och underhåll. Många lokala företag är inblandade i etableringen.