Ett tåg kommer lastat med lastbilsgods

Publicerad fre, 12/17/2021 - 13:55

Från hamnen i Göteborg rullar långa tågekipage österut för att förse övriga Västsverige och Mälardalen med gods. Fyra gånger i veckan stannar ett av tågen till i Falköping. Här driver TBN sedan fyra år tillbaka en terminal där godset lastas över på lastbilar.

För fyra år sedan stod Falköpingåkeriet TBN:s nya logistikterminal färdig. Från att ha haft fokus på vanlig åkeriverksamhet skulle verksamheten nu breddas genom ett större lager. Men inte vilket lager som helst. Tvärs igenom fastigheten löper nämligen ett järnvägsspår och fyra dagar i veckan stannar ett tåg med uppemot 16 vagnar och lastar av i den temperaturkontrollerade lokalen.

– Vagnarna kommer från Göteborg, men den senaste tiden har det skett en ombyggnad i  Sävernäs vilket gör att de inte alltid kan hålla tiden. Idag blev det en försening på två timmar. Men när det är som vanligt är de i tid nio av tio gånger och det är bara en dryg vecka kvar tills omgyggnationen är klar, säger Bengt Thorstensson, vd på TBN Sweden och TBN:s Åkeri.

Åkeriet grundades 2004 och har idag en fordonsflotta på 11 fjärrekipage som servar marknaden i Skaraborg, men även Bohuslän och Göteborg. Sedan två år tillbaka är det dock det nya bolaget TBN Sweden som hanterar lagerverksamheten och därmed tar emot tågen när de kommer.

– Jag ville gärna hålla isär de två delarna av verksamheten. Det är så lite i lagerverksamheten som har med åkeriet att göra, säger Bengt Thorstensson.

Bengt Thorstensson TBN

Den som vill satsa på något så stort som en ny lagerterminal på över 10 000 kvadratmeter behöver förstås ha en plan för vilka transporter som ska köras, och kunder som är intresserade. För TBN:s del började allt med en fråga från en av bolagets största kunder, AC Floby, som undrade om TBN hade möjlighet att ordna en ny terminal med kravet att godset kan hanteras inomhus och hålla en bestämd temperatur på omkring 15 grader och högst 45 procents luftfuktighet. Bengt tog frågan vidare till kommunägda Fastighetsaktiebolaget Mösseberg, hyresvärden för TBN:s befintliga lokaler. Det blev tummen upp.

–  Vi hade haft ett ganska långt samarbete och de förstod att om AC Floby ville ge sig in i detta så innebar det att vi hade en stabil aktör som var villig att planera långsiktigt. Dessutom var Mösseberg särskilt intresserade av att utveckla järnvägslösningarna, berättar Bengt Thorstensson.

Varje vardag, utom på torsdagar, anländer ett tåg med 12–16 vagnar som körs av Green Cargo. Av dessa får sju vagnar plats i lagerhallen samtidigt. I avlastningsskedet får TBN hjälp av Tågfrakt, som också är ett Falköpingsbaserat bolag. De växlar in och ut vagnarna i lagerhallen. När de första sju är tomma ställs de åt sidan på ett annat spår och de återstående körs in i terminalen för avlastning. När Green Cargo kommer med nästa leverans plockar de med sig de tomma vagnarna från förra besöket. Det gör att Green Cargo inte behöver vänta på att avlastningen sker utan kan köra vidare med sina övriga vagnar till Hallsberg.

– Vårt åtagande börjar så snart vagnarna är i lokalen. En del av godset lagerläggs och en del ska ganska snart vidare på lastbil. Idag hämtades exempelvis en fjärdedel av godset som ankom idag, resten hämtas i morrn. Vi undviker onödiga väntetider för förarna genom att skicka aviseringar när godset är på plats.

Godsterminal

Kundrelationen med AC Floby var alltså nyckeln till att den nya terminalen kunde bli av. Men Bengt Thorstensson poängterar att Floby bara står för en tredjedel av lagrets kapacitet, och ännu mindre för spårkapaciteten. Nu är en till kund på gång, vilket innebär att TBN ska gå upp på två skift. Men det finns potential för mer.

– I nuläget tar vi bara emot inkommande gods från Göteborg, men vi tittar på möjligheten att även få hit utgående gods. Dessutom har vi beslutat att bygga ett kallager för att kunna ta hand om gods som inte behöver den här tempererade lösningen. Det blir mer effektivt.

Från TBN:s sida finns det alltså potential att ta emot fler tåg, vilket också stämmer med den politiska visionen om att öka transporterna på järnväg. Vad är då hindret? Bengt Thorstensson lyfter fram tillförlitligheten.

– Den är för låg och operatörerna tar för lite ansvar. Det kan handla om nödvändig service som inte sker i tid, eller förarbrist som inte heller åtgärdas. Idag är servicenivån på mycket bättre på lastbilssidan än på järnvägen. Kunderna vill inte binda upp sitt kapital i varor som plötsligt kan fastna. Då väljer de ofta lastbil, även om det är lite dyrare. Om vi fick samma tillförlitlighet på järnvägen så skulle vi ha dubbelt så mycket att göra inom några veckor.

Det rör sig alltså inte i första hand om mångmiljardinvesteringar i järnvägen, enligt Bengt Thorstensson, utan om mindre insatser som höjer servicenivån.

– Hade vi bara haft privata företag skulle det finnas tydliga affärsmässiga incitament till att genomföra de åtgärder som behövs och leverera den service som krävs. En vagn kan inte bara låtas stå i en vecka utan att man gör något, men så kan det se ut idag. Osäkerheten hos kunderna är det största hindret för fler transporter, och jag har pratat med många kunder, transportföretag, experter och konsulter som säger likadant.

För TBN:s del är högre volymer och ett effektivare utnyttjande av den nya terminalen viktig för bolagens fortsatta expansion. Åkeriet är exempelvis intresserat av att investera i sin första ellastbil som skulle fungera bra på en av de kortare transportsträckorna.

– Jag skulle gärna investera, men då måste vi få upp flödet lite till så vi får utväxling av den investeringen. En ny bil kan inte stå stilla så mycket. Om vi fick till detta skulle vi få en helt fossilfri kedja som involverar både järnväg och lastbil.

Den nya terminalen är på drygt 10 000 kvadratmeter totalt.

Parallellt med arbetet att få upp volymerna har TBN sett till att digitalisera delar av kedjan. År 2012 började åkeriet att testa lagersystemet Ongoing för en första kund och idag används det för alla kunder. Kunderna kan själva logga in och se vilka varor de har på lager hos TBN och vilka varor som är på väg.

– Vi hade inte wifi tidigare, men nu har vi uppkopplade handdatorer i alla truckar. Vi skannar alla varor och ser på så sätt till att allt finns med i systemet. Det gör också att faktureringen blir lättare.

Större volymer på järnväg skulle för TBN:s del också innebära mer jobb för åkeriet. Det tycker Bengt Thorstensson är bra, men han ser samtidigt en annan och välkänd möjlig barriär för expansionen.

– Det är inte helt lätt att hitta förare. Det är dessutom dyrt för oss som företag att själva utbilda nya. Om någon ur lagerpersonalen ska ta YKB och körkort handlar det om 125 000 kr. Det är en rätt stor investering som tar tid att tjäna in.

 

Text: Mats Hellström

Foto: Tuana Fridén

Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 8 2021.

 

Om TBN

TBN:s verksamhet är uppdelad i två bolag som sköter åkeriverksamheten respektive lagerverksamheten. Den nya lagerterminalen som kan ta emot järnvägstransporter håller en temperatur på ca 15 grader och max 45 % luftfuktighet dygnet runt. Totala ytan för tåghallen är 3 200 m2 och den integrerade lagerhallen är 7 000 m2 stor. Utlastningsområdet är 300 m2. TBN har också ett kallager på 4 000 m2 sedan tidigare.