DEBATT: ”Dieselpriset riskerar att slå ut åkeriföretag”

Publicerad mån, 10/18/2021 - 12:36

Den kraftiga prisökningen på diesel är inget som åkeriföretagen kan stå för själv. Nu behövs insatser för att undvika en våg av konkurser ute i landet. Det skriver Sveriges Åkeriföretag i en debattartikel som under dagen gått ut till flera tidningar.

Åkerinäringen är klassad som en samhällsviktig bransch och är nödvändig för landets varuförsörjning och utveckling. Trots rollen som samhällsbärare är åkerinäringen en extremt prispressad med små marginaler och en generellt låg vinstmarginal. Det finns inte utrymme för en ökning av dieselpriset på 34,3 procent, vilket är verkligheten sedan 1 januari 2021. 

Bränslet är en av de största kostnaderna för ett åkeriföretag. Som exempel står bränslet för cirka 30 procent av kostnaden för en lastbil som kör fjärrtrafik. En fjärrbil kör cirka 20 000 mil/år och drar ungefär 3,8 l/mil. En höjning av bränslepriset med 34,3 procent ger en ökad kostnad per år med ungefär 297 000 kr. Per bil! Denna kraftiga kostnadsökning klarar inget åkeriföretag att ta själv. Kostnaden måste tas ut av kund och i förlängningen konsument.

Osäkerheten kring utvecklingen av främst bränslekostnaden under en avtalsperiod leder ofta till ett behov av ökade marginaler hos transportsäljande företag. Genom att indexreglera transportavtalen kan både säljare och köpare av transporter justera kostnadsförändringar. Det skapar en trygg och rättvis affär för båda parter. Tyvärr är det många transportköpare som hittills inte gått med på att indexreglera avtalen. Det är även vanligt att det avtalas att en indexreglering först får göras efter två år. Detta gör att all risk läggs på åkeriföretagen. 

Med den kraftiga prisökningen på diesel har förutsättningarna i redan ingångna avtal ändrats radikalt och nu behövs insatser för att undvika en våg av konkurser ute i landet.

På kort sikt behövs följande:

  • I avtal utan indexreglering måste säljare och köpare av transporter hitta en lösning på den kraftiga kostnadsökningen. Den ska inte enbart läggas på åkeriföretagen.
  • Indexreglering ska vara en självklarhet i alla kommande avtal, korta som långa.

Det svenska dieselpriset är högst i Europa. På längre sikt behövs en översyn av skatten på bränsle (idag 52 %). Svensk energi- och koldioxidskatt är 33 procent högre än den minimiskatt som Energiskattedirektivet säger vilket gör att svenska åkeriföretag inte konkurrerar på samma villkor som utländska företag.

  • För att stärka svensk åkerinäring och näringslivets konkurrenskraft bör drivmedelsskatter i Sverige inte vara högre än i det nya förslaget till Energiskattedirektiv.
  • De skattenivåer som föreslås bör vara harmoniserade mellan EU:s länder.


Rickard Gegö, vd, Sveriges Åkeriföretag

Rickard Gegö, vd på Sveriges Åkeriföretag. Foto: Ryno Quantz