Riksrevisorn kritiserar regeringen för brister i infrastrukturmålen
Sverige har åtagit sig att bygga ut vissa vägar och järnvägar så att EU får ett sammanhållet stomnät. Riksrevisionens granskning visar att regeringen och Trafikverket inte har prioriterat detta åtagande i den nationella infrastrukturplaneringen, vilket riskerar att leda till att EU-målen inte nås i tid.
EU har sedan 2013 en gemensam planering för infrastruktur. Syftet är att senast år 2030 ha skapat effektiva och högkvalitativa transportkorridorer, eller stomnät, inom hela EU. Detta har Sverige varit med om att förhandla fram, och åtagit sig att utföra.
Regeringen och Trafikverket har det övergripande ansvaret för att integrera planeringen av EU-målen med de nationella målen för nya vägar och järnvägar. Riksrevisionens granskning visar att EU-målen inte har prioriterats tillräckligt i det arbetet.
- Varken i den övergripande planeringen eller i enskilda projekt har Trafikverket tagit tillräcklig hänsyn till EU-målen, och regeringen borde ha varit mer aktiv i sin styrning på området, säger riksrevisor Ingvar Mattsson. Sammantaget riskerar detta att leda till att EU-målen inte nås före 2030.
Reglerna för EU-samarbetet gör det möjligt för medlemsländerna att ansöka om undantag från de projekt som inte bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. För detta krävs det kvalificerade underlag baserade på samhällsekonomiska analyser, vilket Trafikverket inte har tagit fram. Någon ansökan har således ännu inte lämnats in från Sverige.
Riksrevisionen uppmanar nu regeringen att ta ett tydligare grepp om utbyggnaden av EU:s stomnät i Sverige, samt att precisera hur det ska integreras i den pågående nationella infrastrukturplaneringen.
- Utöver det bör Trafikverket ta fram en konkret och tidsatt plan för de projekt som behöver genomföras för att EU-målen ska uppfyllas, säger Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen. För de satsningar som inte bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma bör Trafikverket ta fram underlag för ansökan om undantag.
