”Många är stolta över sitt yrkesval och branschen de valt”

Vilken inställning har dagens yrkesförare till sin roll och sitt yrke?

– Det som slår mig mest är att många är stolta över sitt yrkesval och branschen de valt. Jag har träffat så många åkare och förare som sätter en stolthet i att göra rätt mot kunder, omvärlden och sig själva. Stämningen är alltmänt mer positiv, kanske på grund av att det finns en hög eftergrågan på duktiga förare. Transportbranschen är verkligen en framtidsbransch man kan utvecklas i.

Vad är det som driver den här förändringen?

– Jag tror att det handlar mycket om att många unga personer som kommer in har ett driv att bidra och utvecklas i branschen. De som börjar som förare nu har en helt annan syn på arbete och arbetsgivare, vilket innebär att den åkare som vill vara kvar i branschen över tid måste utveckla sitt arbetsgivarvarumärke. På TYA förs det nu diskussioner med många åkare under arbetsnamnet ”Åkerier – Sveriges bästa arbetsgivare”. Det är företagarna i vårt utbildningsråd som själva kommit fram till att det här är det viktigaste området. Det räcker ju inte att det är många som söker och utbildningsplatserna blir fler, det måste också finnas attraktiva arbetsplatser när eleverna väl kommer ut på arbetsmarknaden.

Hur skapas en attraktiv arbetsplats?

– Det finns förstås sånt man inte kommer ifrån helt i den här branschen, såsom skiftarbete. Det handlar mer om att det ska finnas möjigheter att byta mellan olika roller under ett arbetsliv, för den som vill. Många åkare är engagerade och vill utveckla branschen genom att exempelvis skapa större flexibilitet och höja säkerheten. Man ska vara glad, hel och frisk den dagen man går i pension.

Hur tror du att föraryrket och utbildningarna kommer att förändras framöver?

– Jag är övertygad om att utbildningen till lastbilsförare kommer att se helt annorlunda ut om tio år. Då kommer simulatorer vara ett än mer potent stöd både vid teori och körning.

Jag tror även att yrket i sig kommer att gå i två riktningar. Den ena kommer att handla om ”high-tech”, alltså att övervaka tekniska system med långväga godstransporter. Den andra andra riktninge är ”touch-tech”, exempelvis närdistribution där omsorg, att kunna möta privatkunder och leverera varor ända in i folks kylskåp eller bakluckor blir viktigt. Det här kräver ett mycket stort förtroende mellan kund och leverantör, en ny nivå på kundfokus.

Vilka andra stora förändringar ser du i branschen?

– En del av de stora trender som det pratas mycket om idag kommer förstås också att förverkligas, exempelvis att tunga lastbilar kommer att drivas av annat än diesel. Där finns det inga tveksamheter. Helt autonoma lastbilar på allmän väg ligger däremot 20–40 år bort enligt min uppskattning. I bästa fall.

Hur sammanfattar du utmaningarna som åkeri- och transportbranschen står inför?

– Allt pekar på att godstransporter på gummihjul kommer att öka. Men för att kunna locka unga talanger till branschen måste företagen vara duktiga i sina roller som arbetsgivare, och klara av att skapa en god arbetsmiljö. Lyckas man med det går det också att behålla duktiga personer och branschen är så mångfacetterad att du aldrig ska behöva byta bransch. 

Varför är det viktigt att få in tjejer i branschen?

– Transportbranschen har varit oerhört mansdominerad och alla branscher mår bra av ökad jämställdhet. Undersökningar visar att det generellt är mer lönsamt att ha en större bredd. Idag är 27 procent av eleverna på gymnasiets transportutbildningar tjejer, när jag började på TYA för sju år sedan var det 15 procent. På ett möte som TYA nyligen hade med 90 företrädare från transportbranschen var dessutom 38 procent av deltagarna kvinnor. Det är förstås positivt att det även i ledande befattning och på fackliga positioner blivit jämnare på senare år. Vi har kommit en bra bit på väg, men det är ännu en lång väg kvar att vandra.

Varför slutar du på TYA, och vad ska du göra nu?

– Jag fick ett erbjudande om ett nytt och spännande uppdrag som affärsområdeschef på Tenstar Simulation, som är världsledande på utbildningssimulatorer inom transportområdet. Det blir något nytt i och med att miljön där är så internationell. Därmed går jag från ett väldigt roligt uppdrag till ett annat mycket roligt uppdrag. Det är dubbelt förstås, jag har mycket kärlek till TYA. 

Har du något råd till dem som kommer att driva de här frågorna vidare när du slutat?

– Inom TYA har vi lyckats bra med att öka antalet platser och antal sökande till utbildningarna. Att bli lastbilsförare är populärt. Nästa stora fråga är att kvaliteten på utbildningen måste öka. Ingen åkare ska räkna med att en nyexaminerad förare kan allt. Men de ska kunna förvänta sig mer, och då måste kravbilden på en nyutbildad förare tydliggöras. Fortfarande präglas utbildningarna mer av hur det såg ut för 10–20 år sedan än vad framtiden kräver. Här finns det mycket att ta tag i för dem som har möjlighet att påverka utbildningarna.

 

Artikeln är tidigare publicerad i Svensk Åkeritidning nr 4 2021.

 

Om Lasse Holm

Bakgrund: Har jobbat på NTF som ansvarig för yrkestrafikfrågor (”trafiksäkerhet ligger mig varmt om hjärtat”) och efter det som chef för Q3, bland annat med upphandlingsfrågor (”Jag träffade 700 transportköpare under några år”).

Aktuell: De senaste sju åren har Lasse Holm arbetat med kompetensförsörjningsfrågor på TYA (”det har kort och gott handlat om att åkare ska få möjlighet att anställa välutbildade lastbilsförare”), men lämnar nu rollen för att bli affärsområdeschef för Transport och public affairs på Tenstar Simulation.

 

Om TYA:s roll

TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. TYA verkar för bättre arbetsmiljö, effektivare arbetssituationer för medarbetare och vill aktivt bidra till att utveckla kompetens och arbetsmiljö inom branschen och höja statusen inom transportyrkena. Varje år tar tusentals arbetstagare i transportbranschen del av TYA:s utbildningar.