Transportrådet kommenterar Budgetpropositionen

Det framhåller Näringslivets Transportråd i sin kommentar till regeringens budgetproposition.

Svensk ekonomi går bra i den starka högkonjunkturen. Det är ett lägligt tillfälle att systematiskt, långsiktigt och flerårigt investera och underhålla infrastrukturen så att förutsättningar skapas för tillväxt och konkurrenskraft i näringsliv och samhälle i en allt hårdare internationell konkurrens. Näringslivets Transportråd konstaterar att budgetpropositionen för 2018 har ett starkt fokus på offentlig konsumtion och transfereringar och i mindre grad på investeringar. En medvetet vald prioritering av regeringen inför valet nästa år.

Det är enligt Näringslivets Transportråd ytterst lite som är nytt i regeringens budgetproposition för 2018 om infrastruktur och transporter jämfört med det som tidigare är känt från budgetproposition för 2017 och infrastrukturpropositionen. Regeringen hänvisar till kommande beslut våren 2018 om ny nationell infrastrukturplan för åren 2018 – 2029.

I budgetpropositionen finns inga nya resurser till underhåll av järnvägen för 2018 utöver tidigare aviserade. En utökning och förlängning föreslås av en pågående satsning på underhåll av vägar i landsbygd med ytterligare 100 miljoner kr per år under perioden 2018--2020. Vidare föreslås en utökad satsning på kollektivtrafik i landsbygd med ytterligare totalt 167 miljoner kronor under perioden 2018 – 2020. Med satsningar bland annat på åtgärder för beläggning, bärighet och tjälsäkring av vägar och på järnväg. Detta är positivt men anslaget står inte i proportion till det stora behovet av både kort- och långsiktigt ökade anslag. Det visar även ryckigheten i statens anslag till underhåll av infrastrukturen.

Trafikverket skriver i sitt förslag till ny nationell infrastrukturplan 2018 – 2029 att: ”Det lågtrafikerade vägnätet kommer att få en negativ tillståndsutveckling under planperioden som blir mer påtaglig under andra halvan av perioden”.

Näringslivets Transportråd framhåller att underhåll inte får bli en regulator i statens ettåriga budgetar. Alla aktörer involverade i underhåll måste få bra planeringsförutsättningar. Anslagen till vidmakthållande och utveckling av infrastrukturen i budgetpropositionen föreslås minska med totalt 45 miljoner 2018 och 58 miljoner från och med 2019 för att istället förstärka Trafikverkets administrationsanslag "med anledning av nya verksamhetsvolymer".

En illustration till ryckigheten i anslaget till underhåll är enligt Näringslivets Transportråd att regeringen gjorde en neddragning av Trafikverkets anslag till vägunderhåll på 500 miljoner 2016 som en del i ett paket med olika besparingar i statens budget under året. Därmed förlängs tiden för att eliminera eftersläpande vägunderhåll. Istället behövs finansierade långtidsplaner som går bortom den årliga budgetprocessen. En Nationell Underhållsplan – något som saknas idag - bör utarbetas och ingå i den nya nationella infrastrukturplanen för 2018 – 2029.

Näringslivets Transportråd ser dock positivt på att regeringen följer upp en ökad ambitionsnivå för underhåll och investeringar som angavs i föregående års budgetproposition och infrastrukturproposition. Näringslivets Transportråd efterlyser ökat tempo och verkställighet i genomförandet.

Det är enligt Näringslivets Transportråd tyvärr en motsägelsefull transportpolitik som läggs fram i regeringens budgetproposition för 2018. Att transportpolitiken drar åt så olika håll försvårar jobbskapande tillväxt, välfärd, hållbarhet och konkurrenskraft.

Budgetpropositionen saknar helt samlade effektberäkningar av olika skatter och avgifter på transportområdet för näringslivet. Nedan följer några exempel: 

Å ena skriver regeringen i budgetpropositionen 2018: ”Regeringens ambition är att en större andel av de långväga godstransporterna ska gå på järnvägar och sjöfart.” Samtidigt fortsätter höjningarna av banavgifterna och i år höjdes farledsavgifterna för sjöfarten med 8 procent och lotsavgifterna med 5 procent. Farledsavgifterna kommer även att indexregleras. Sjöfartsverket har aviserat en fortsatt höjning av lotsavgifterna med ytterligare 5 procent 2018 och även av farledsavgifterna. Härtill kommer att svaveldirektivet innebär försämrad konkurrenskraft för svensk exportindustri.

Positivt är dock enligt Näringslivets Transportråd att regeringen i budgetpropositionen föreslår Införande av ett tillfälligt Eco-bonussystem för sjöfarten med 50 miljoner kronor per år 2018 –2020. Anslaget är dock betydligt lägre än de avgiftshöjningar som skett och som aviserats av Sjöfartsverket.

Regeringen anger i budgetpropositionen att banavgifterna fortsatt ska höjas under kommande år. I budgetpropositionen anges intäkterna av banavgifter till 1 861 miljoner 2018 och 1 965 miljoner 2019. Den plan som gäller innebär kraftigt höjda banavgifter till totalt 22,8 miljarder under hela planperioden 2014--2025. En intäktsökning från cirka 600 miljoner i banavgifter år 2010 till drygt 2,4 miljarder år 2025. Det fullföljande av planen som pågår går stick i stäv med regeringens ambitioner på klimat- och miljöområdet. I sitt förslag till ny nationell plan för transportsystemet beräknar Trafikverket att uttaget av banavgifter totalt kommer att generera 27,4 miljarder under den nya planperioden 2018--2029 till följd av redan beslutade och fortsatta höjningar under gällande planperiod.

Näringslivets Transportråd flaggar för att det inte är rimligt att tro att det går att nå miljömålen om kraftigt minskade koldioxidutsläpp när man med exempelvis en fyrdubbling av banavgifterna, höjda och indexreglerade farledsavgifter och höjda lotsavgifter för sjöfarten kraftigt fördyrar de transportsätt som man vill stimulera användandet av. Det förslag till nya farledsavgifter för sjöfarten från och med 2018 som framtagits av Sjöfartsverket har underkänts av Trafikanalys som begär omarbetning för att öka miljöstyrningen. Regeringen skriver i budgetpropositionen att: "det är viktigt att farledsavgifterna bidrar till en miljöstyrning".

Näringslivets Transportråd konstaterar att det inte saknas förslag för att med positiva styrmedel främja en ökad användning av järnväg och sjöfart men som ännu inte lett fram till skarpa förslag från regeringen. En illustration till utdragna processer i regeringskansliet är att Trafikverket tog 2015 på regeringens uppdrag fram ett förslag om förutsättningarna för att miljökompensera transporter på järnväg men som ännu inte lett fram till beslut trots att resurser – om än på en låg nivå jämfört med redan genomförda banavgiftshöjningar (75 miljoner kronor per år 2016 – 2019) avsatts i tidigare budgetar.

Det tempo som föreligger i regeringskansliet på infrastruktur- och transportområdet är inte tillräckligt för att möta näringslivets behov, enligt Näringslivets Transportråd.

Ytterligare ett positivt styrmedel är att regeringen borde ta initiativ för att underlätta horisontella samarbeten mellan transportköpare och transportföretag, till exempel genom att uppdra åt transportmyndigheterna att bidra till förbättrad transparens i godsflöden och fungera som facilitator. 

Regeringen anger i budgetpropositionen att en differentierad vägslitageskatt nu utreds och att man avser att: ”återkomma till riksdagen före mandatperiodens slut.”

Att införa en avståndsbaserad vägslitageskatt – är en extra skatt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd och inte utsläpp. Även effekten av den i budgetpropositionen föreslagna flygskatten blir en skatt på rörlighet baserad på avstånd och inte utsläpp. Näringslivets Transportråd framhåller att när transporterna fördyras förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar, avstånden, ytterligare. Särskilt hårt drabbas svensk råvarubaserad industri i branscher som är stora köpare av vägtransporter och med verksamhet på platser där alternativa transportmedel sakna.

Det är enligt Näringslivets Transportråd viktigt att en ökad ambitionsnivå vad gäller såväl investeringar som underhåll av infrastrukturen inte går förlorad genom en transportpolitik med motstridiga mål.