”Arbetsförmedlingen borde tänka om”

2016-11-28 12:40, Uppdaterad: 2016-11-29 10:43

I senaste numret av Svensk Åkeritidning rapporterar vi om stilleståndet för Arbetsförmedlingens yrkestrafikutbildningar. Niclas Häggblad på utbildningsföretaget Söderkulla Tung Trafik anser att Arbetsförmedlingen behöver tänka om kring hur de upphandlar.

Idag betalar Arbetsförmedlingen utbildningsföretagen en summa per kursdeltagare och vecka. Detta skapar inte incitament för effektiva och kvalitativa utbildningar, menar Niclas Häggblad på Boråsföretaget Söderkulla Tung Trafik.
– När utbildningsföretagen får betalt per vecka skapar det incitament till längre utbildningar med ett par utbildningsdagar per vecka. Det blir mycket att sitta av tiden för kursdeltagarna, säger han.

 

Hans eget företag genomför samma utbildning som Arbetsförmedlingen till en kostnad av 60 000 kronor för fem veckor. Med det nuvarande upplägget är det omöjligt att vinna Arbetsförmedlingens upphandling och ändå få lönsamhet i verksamheten, menar han.
– Ska man följa deras krav på fordon och löner, så är det omöjligt för mindre aktörer att ha en chans, säger Niclas Häggblad.

En bättre modell hade varit att utbildningsföretagen fick en större summa per elev vid utbildningens start, en vid slutet och en sista när deltagaren har fått jobb.
– Ett annat alternativ vore om Arbetsförmedlingen ställde krav och att kursdeltagarna fick välja bland alla de företag som lever upp till kraven och kunde välja den som passar dem bäst.

Niclas Häggblad träffar många åkare som inte är nöjda med kunskapsnivån hos de chaufförer som kommer via Arbetsförmedlingen.
– Och tittar man på provresultaten hos Trafikverket är det på vissa håll i landet bara 50 procent som blir godkända första gången, vilket är sämre än hos privatisterna. Det är många som väljer att istället ta en kille utan lastbilskort och sätta honom på utbildning hos till exempel oss.

Han hoppas att överklagandet kan bli ett tillfälle för Arbetsförmedlingen att tänka efter hur deras upphandlingsförfarande ska se ut i framtiden.
– Man har skapat ett system där det tar tid att utbilda nya chaufförer.

 

Michael Axelsson, vice förbundsordförande i Sveriges trafikskolors riksförbund, menar att Arbetsförmedlingen dödar trafikskolebranschen genom att ge hela kakan till en aktör på marknaden.

– 2011, då två stora företag vann upphandlingen, fanns det 139 trafikskolor som utbildade inom tung trafik. Idag finns det 75 stycken kvar – och det är flera som har fått ställa av fordon för att det inte finns täckning, säger han.

Med färre utbildningsföretag minskar utbildningsalternativen och till arbetsmarknadsutbildningarna har de som står längst från arbetsmarknaden förtur.

– Många åkerier berättar om skadeeffekterna. Det handlar om grundläggande fel som att förarna inte kan backa in till en lastkaj. För stora åkerier drar skadekostnaden snabbt iväg och försäkringsbolagen höjer premierna. Det finns vissa avdelningar som gör ett bra jobb med arbetsmarknadsutbildningarna idag, men i vissa fall måste åkerierna lägga dagar på att lära förarna så enkla saker som säkerhetskontroll och hur spännbanden ska användas.

Lösningen, som Michael Axelsson ser det, är att åkerierna börjar ta ett större ansvar för utbildningen av sina blivande förare och vågar hitta andra kanaler.

– Det är ganska unikt att man just för gruppen yrkeschaufförer har vant sig vid att staten ska förse företagen med arbetskraft. Det finns inte någon annanstans.