Snart rullar de första flisbilarna på 74 ton

2014-04-10 17:32, Uppdaterad: 2014-04-14 08:16

Jag skulle tro att innan sommaren har vi sju eller åtta bilar till på rull inom ETT demo-projektet, säger Niklas Fogdestam.

De första flisbilarna med 74 tons bruttovikt rullar snart ut på vägarna inom ramarna för ETT demo-projektet. Och regeringen har börjat jobba för att tillåta 74-tonsekipage på det allmänna vägnätet. Det framgick vid ett seminarium under Skogsnäringsveckan på torsdagen.

Seminariet anordnades i Stockholm av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA), som en del i den årliga Skogsnäringsveckan.

Bland de medverkande fanns Niklas Fogdestam, projektledare för ETT-projektet på Skogforsk. Han gav en snabbskiss av erfarenheterna från den första ETT-bilen, som sattes i trafik mellan virkesterminalen i Överkalix och SCAs industrier i Munksund 2009.

– Den har rullat i fem år och transporterat 300 000 kubikmeter rundvirke. Hade det virket transporterats på vanligt timmerekipage, hade det inneburit 2 200 fler vändor. ETT-bilen har alltså gjort att lokalbefolkningen sluppit 4 400 förbipasseringar med tung lastbil, och att vi sparat 140 000 liter diesel, sammanfattade Niklas Fogdestam.

Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, berättade om branschorganisationens målsättning: Att till 2020 minska utsläppen av fossil koldioxid från sina transporter med 20 procent, jämfört med 2007 års nivåer.

– Men för det behöver vi infrastruktursatsningar på intermodalitet, infrastruktursatsningar på järnväg, och inte minst satsningar på högkapacitetsfordon. Både på väg och på räls, sade hon.

Under torsdagen kom beskedet att regeringen börjat förbereda myndigheterna för att ändra regelverket, så att lastbilar med 74 tons bruttovikt ska få trafikera det allmänna vägnätet. Karolina Boholm hänvisade också till att infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd tidigare sagt, att hon tror på ett definitivt beslut i frågan före valet.

– Så det hoppas vi mycket på, sade Karolina Boholm.

Men tills vidare fortsätter det så kallade ETT demo-projektet, med dispensförsedda skogsbilar på 90 respektive 74 ton. Idag rullar elva av totalt 25 planerade högkapacitetsfordon, och Niklas Fogdestam kunde meddela att den första flisbilen med 74 tons bruttovikt invigs i Södertälje den 24 april. Bilen kan lasta cirka 50 ton skogsflis, alltså omkring 30 procent mer än en standardbil, och väntas minska bränsleförbrukningen räknad per tonkilometer med 10 till 12 procent. Dessutom ska den gå på ren biodiesel framställd av raps. Kort därefter invigs ytterligare två 74-tons flisbilar, en i Dalarna och en i Sydsverige.

– ETT demo-bilarna ligger lite i limbo nu medan man avvaktar utvärderingen av FFF-utredningen. Men jag skulle tro att innan sommaren har vi sju eller åtta bilar till på rull inom projektet, för de ligger så pass långt fram i projektet, sade Niklas Fogdestam.

Han framhöll dock, att tyngre fordon inte är det enda sättet att spara körningar och diesel. Även genom att effektivare utnyttja befintliga fordon, kan stora vinster göras.

– Vi har gjort mätningar på vanliga bilar med 40 tons maxlast, som visade att det i genomsnitt fattades ungefär ett ton per transport. Att man ofta tar lite marginal nedåt hellre än att riskera överlast, för man är rädd för böter.

Och enligt Skogforsks statistik, kör en genomsnittlig timmerbil ungefär 1 000 vändor per år.

– Så det blir 1 000 ton timmer på ett år. Och med 40 tons last per vända, betyder de där 1 000 tonnen 25 vändor extra.

Snittlängden för en vända rundvirke till industrin är 20 mil. 25 vändor gånger 20 mil blir 500 mil ”extrakörning” per år och bil.

– Och en timmerbil drar cirka 5,8 liter diesel per mil. Det blir ungefär 3 000 extra liter per år, påpekar Niklas Fogdestam.

Ta sedan dessa 3 000 liter och multiplicera med de cirka 2 000 virkesbilar som finns i Sverige. Så får du ungefär sex miljoner liter diesel rakt ut i luften, helt i onödan, varje år. Det där ynka tonnet som saknas på varje bil betyder alltså en hel del för både miljön och plånboken.

Hur kan man då göra för att effektivisera?

– Ett sätt är ju att kalibrera fordonsvågarna bättre, och att helt enkelt få in det här tänkandet i lastningsprocessen. Men det är ju lätt för mig som teoretiker att stå här och prata om vad man borde göra. Sist och slutligen behövs det nog någon form av ekonomiska incitament för att få åkare och förare att komma tillrätta med det här, avslutar Niklas Fogdestam.